Tanken var att jag skulle gå o lägga mig tidigt, så jag borstade tänderna o kröp ner under täcket. Men jag började fundera så mycket där jag låg att jag insåg att det var bättre att gå in här och ventilera mig lite istället för att ligga där i sängen och tänka.

Jag har tänkt på några saker...

Först och främst så är jag fundersam på hur världen skulle se ut om alla visade varandra respekt. Jag vet det låter helt scince-fiction men fatta vad skönt om det var så. Jag menar inte att alla skulle gå omkring och älska varandra hejdlöst. Utan mer den grejen att alla har sina egna skilda åsikter o man respekterar det. Inget tjafs om det. Man bara accepterar hur människor är och total respekt skulle infinna sig. Skönt o lugnt tänker jag.

Fast sen samtidigt så tänkte jag att fan vad jobbigt om de skulle vara så, ingen drama alls. Sen insåg jag med att Karro, som är min alldeles egna krigsminister, skulle vara någon helt annan. Så hemska tanke, detta får inte hända, men jag behöver nog inte oroa mig.

Sen så funderade jag oxå på det där fenomenet byggarkarlar. Visst är dom fina att titta på? absolut. Alla känner väl vid det här laget till mitt ex men inte nog med detta så började jag snacka med ett par andra inte allför små karlar som var attans trevliga att titta på. Tyvärr har jag insett att de var verkligen bara trevliga att titta på. Denna form av man är alldeles för självupptagna och lever i en värld där vanliga människor inte får plats. Låter jag hemsk? Jag menar inte att alla är det.. Men för min del, aldrig mer en byggarkille, det är fan inte värt det. Tacka vet jag riktiga män som har lite kagge och har tid för oss vanliga dödliga tjejer. Får nog skaffa mig en finne, där snacka vi karlar.

Sen kommer jag oxå att tänka på det faktumet att nånstans ute i skogen kan det sitta guldkorn som är både snygga, finska, har ett hjärta av guld och dessutom ha en tendens att säga helt rätt saker vid helt rätt tilfällen. Nejdå, jag syftar inte alls på nån specifik ;)